det är helt sjukt att det om tre dagar gått ett halvår sen du dog. Saknaden känns varje dag, får hela tiden känslan av att ringa dig. Och att sen komma på att det inte går gör så in i helvete ont! 

Drömde om sig härom natten, innan har jag mest haft drömmar då du varit full och jag arg. Den här började ungefär likadant, men det slutade med att vi stod och kramades och jag kommer i håg att jag i drömmen tänkte att det är bäst att jag håller om länge eftersom du är död. Sjukt. 

Idag har varit en bra dag, har varit med Josefine och lilla Liam och badat, men sen så ringer Nikoline och jag hör både Fredrik och Håkan i bakgrunden så jag säger att jag ringer upp senare. Känns som om jag inte hör till den familjen längre. Fredrik och Nikoline är fortfarande mina syskon men Håkan är inte längre min styvpappa och det gör ont. Nog för att ni gick ifrån varann för några år sedan så fortsatte ni ändå att vara tillsammans. Och sen nu när han också var så nära på att dö så vet jag inte hur jag ska hantera allt. Försöker finnas där för alla men jag orkar inte! Jag vill bara vara ifred! 

Fan å!